Äldre får mer att säga till om i årets val

7,5 miljoner svenska medborgare får säga sitt vid valurnorna i höst.
Och framför allt är det de äldre som blir fler.
Drygt en miljon av alla röstberättigade är 75 år eller äldre.

Den 11 september är det dags igen. Valet till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2022 lär engagera lite extra. Ungefär 7,5 miljoner svenska medborgare är i år röstberättigade, vilket innebär en ökning med nästan 180 000 personer i jämförelse med 2018. I princip är fördelningen helt jämn mellan de båda könen; 50,4 procent kvinnor mot 49,6 procent män.

I årets val har förstagångsväljarna mer att säga till om nu än för fyra år sedan. Som andel av de röstberättigade går de från att utgöra 5,3 procent till 5,7 procent av väljarkåren. Men att förstagångsväljarna ökar betyder inte att andelen unga väljare ökar. Som andel av alla röstberättigade blir gruppen faktiskt ett par tiondels procentenheter mindre jämfört med fyra år tidigare.

Den största tendensen är istället att äldre personer ökar markant. Mer än 14 procent av alla som röstar i år, cirka 1 070 000 personer, är 75 år och äldre. Gruppen är 150 000 fler jämfört med 2018. Även utländska medborgare som får rösta i region- och kommunfullmäktigevalen ökar i 2022 års val. Drygt 130 000 fler förväntas få chansen att gå till valurnorna denna gång. Till skillnad mot bland svenska medborgare verkar däremot andelen unga förstagångsväljare bli något färre, 3,7 procent jämfört med 2018 års val då andelen var 4,9 procent.

Källa: SCB.
Text: Henrik Lenngren

Dela artikeln

Mer läsning