Var sjätte ledamot hoppar av kommunfullmäktige

Det är inte ovanligt att en folkvald lämnar sina uppdrag innan mandatperiodens slut, och det kan finnas många anledningar bakom den här typen av beslut. När SCB under mandatperioden 2010-2014 genomförde undersökningar för att studera orsaker till avhopp framkom det att personliga skäl ofta låg bakom.

Till personliga skäl räknas bland annat hälsa, arbets- och familjeförhållanden samt flytt från kommunen. Inför det stundande riksdagsvalet är det, hittills, högst andel avhopp bland Miljöpartiets kandidater, följt av Liberalernas.  I regionfullmäktige är det Sverigedemokraterna som har högst andel avhopp, följt av Miljöpartiet.

Och i kommunfullmäktige är det vanligast med avhopp bland Miljöpartiets folkvalda kandidater. Därefter följer Sverigedemokraterna. I riksdagen hade nio procent av ledamöterna hoppat av efter tre år, vilket var på samma nivå som föregående mandatperiod.

– Det är något vanligare att kvinnor hoppar av i samtliga politiska församlingar, säger Jonas Olofsson, statistiker på SCB.

Störst skillnader är det annars i kommunfullmäktige, där det skiljer 2,5 procentenheter mellan avhopp bland kvinnor och män. I riksdagen är skillnaden marginell.

– Det är betydligt vanligare att unga hoppar av i kommun- och regionfullmäktige än i riksdagen, säger Jonas Olofsson.

I riksdagen har ingen ledamot under 30 år hoppat av under den pågående mandatperioden.

Källa: SCB